Jag tittar inte på Cancergalan

Jag hörde en person uttala sig i samband med uppmärksammandet av Estoniakatastrofen, att hen kände att hen inte själv ägde eller kunde styra över sina minnen och upplevelser. Och att hen inte kunde välja själv när och hur hen skulle bearbeta minnena. För att det alltid togs upp på årsdagen och att människor forskade, gjorde film av och pratade om där hen själv inte kunde styra. Att hen blev störd i tid och otid. Typ.

Jag får alltid som en knytnäve i magen när Barncancerfondens reklam kommer på tv. Den med den tomma blå stolen, den när den tomma blåa stolen blir upptagen igen, den senaste där barn talar klart och rakt ut till mig genom rutan. Det går inte att värja sig. Och det är bra, förhoppningsvis får det folk att skänka pengar. September och oktober är cancermånaderna, och det är nog kulmen av cancerreklam som vi ser just nu.

Men jag orkar inte fler snytingar.

Därför tittar jag inte på Cancergalan ikväll. Jag orkar inte med mer cancer. Men snälla, titta ni och glöm inte att skänka pengar.

2 thoughts on “Jag tittar inte på Cancergalan

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s