Ska jag bli orolig?

Igår kväll klagade Malte på att han hade ont i knäna, pekade mer på höger knät och mer på knäskålen än knäväcket. Hela min kropp går såklart igång på detta men jag försöker hålla mig cool och frågar om det är skrapsåret som gör ont och smörjer in hans småskrapade och torra knän.

När han sovit några timmar hör jag honom gny och smågråta. Han har jätteont i knäväcken. Jag försöker massera men han har för ont. Han vill ha Alvedon och det får han även om det egentligen inte hjälper så mycket mot den här smärtan (jag utgår ifrån att det är nervsmärtor). Jag försöker få honom att ändra läge i sängen, sätter honom i mitt knä, ställer honom upp i sängen och försöker få honom att röra lite på sig. Han är tålig men är trött och har ont. Däremot så brukar det bli bättre när han rör lite på sig och mycket riktigt som somnar han strax efter och sover lugnt resten av natten.

Vad är det här för nervstrul nu då? Ska jag vara tacksam att det var länge sen han hade så här eller ska jag bli orolig?

10 thoughts on “Ska jag bli orolig?

  1. Usch! Självklart blir du orolig! Det hade jag också blivit! Det är säkert inget men jag förstår hur du känner. Reptilhjärnan slår på och du är på din vakt givetvis. Har ni någon kontakt (sköterska/läkare) på Q84 du kan ringa och bolla din oro med?

    • Nä tyvärr inte vad gäller detta. Ingen vet. Kanske om man gjorde en ytterligare MR för att se om det finns förändringar. Men då ska han nog få mer ont innan man gör det.

  2. Träningsvärk kombinerat med ”överansträngning” – ju bättre han blir desstu mer använder han ju sina ben, titta bara när han spelar fotboll hur han använder knäna och hans kropp har förmodligen inte hängt med på förändringen som skett och där av får han ont. Han hoppar ju upp och ned och springer då blir vader och lår trötta och vikten läggs på knäna = man får ont.

  3. Det är klart att man blir orolig. Det måste man få bli men Malte är ju inne i systemet på ALB så ta upp det så att du får det på papper (igen). Antar att han är planerad för fler MR, inför nästa kan du föreslå att man även tittar på detta. Eller kräva om du tycker det är befogat.

    Du funderade lite varför vi läsare tittar in till er här. För min del vill jag försäkra mig om att ni har det bra. I första hand för Maltes del men även för din del. Har själv aldrig haft en depression men förstår av din beskrivning att det måste vara fruktansvärt.

    Om uppmuntrande ord och uppåt puffar hade hjälpt hade du nog varit botad vid det här laget av nära och kära. Jag vet därför inte riktigt vad jag ska skriva mer än fortsätt tanka kramar och närhet från familjen och hästarna. Njut i det lilla när det går, en söt barntröja, en len päls, lukten av morgonkaffet eller att se solen genom fönstret. Ta hand om dig och de dina trevlig Valborg Kram Patricia

  4. Jag förstå din oro. Men du är så bra Helena, inte lätt att veta vad man skall göra för att hjälpa honom att bli av med värken, du fixade det! Skönt att han sov gott.

  5. Jag hoppas iallafall att det bara är vanlig växtvärk men har full förståelse för att du inte vågar tro det. Men jag hoppas innerligt att du kan få bevisas fel, det vore det enda möjliga!! ;o)❤

  6. Det galna i att aldrig våga tro det vanliga. Att ha trasats sönder för alltid. Men jag hoppas ändå på växtvärk!
    Varm kram Camilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s