är det intressant?

Nä jag vet inte om ni är så intresserade av mitt mående eller fortsätter kika in för att se om det är några nyheter ang Malte. Jag vet heller inte riktigt varför jag skriver om mitt mående, kanske för att få förståelse, för att själv kunna gå tillbaka och komma ihåg hur det var, eller för att jag vill vara någon sorts *så-här-kan-det-vara*-person. Nåja, fortsätter lite till i alla fall, oavsett anledning.

Denna helg var fullspäckad med roliga grejer och jag var lite orolig över vad jag skulle orka med. Men det gick över förväntan. Jag avböjde ett kalas som resten av familjen var på och jag var toktrött på söndag eftermiddag men ändå, kände mig riktigt ok. Så otroligt skönt.

Hade dock för höga förhoppningar om denna dag, måndag, för jag har fått absolut inget gjort. Inte ens sätta frön i jord. Inte svara när försäkringskassan ringde. Inte ens lyssna av telefonsvararen. Inte hämta barnen.

Mina förhoppningar om min prestation höjs så fort jag känner mig bättre och så blir jag så besviken när jag inte funkar som jag trott. Ännu en skitdag som bara går förlorad och tid jag aldrig får igen. Jag kan inte ens ”slöa” med gott samvete, jag är bara ledsen, arg och besviken. Snacka om bortkastad tid.

8 thoughts on “är det intressant?

  1. Duktiga, duktiga du som orkar skriva om hur du mår och hur du har det. Det är just det vi är intresserade av och det är just dig och ditt välmående som jag och flera med mig vill vara delaktiga i med små ”hejjarop” och förväntningar, det är just i din förtvivlan som också vi fäller tårar och svär förbannelser över orättvisorna som drabbar dig. Jag är så otroligt glad över Maltes tillfrisknande, men också ledsen över att du inte bara kan få vara en glad och lycklig mamma hela tiden.
    Det finns bloggar där allt badar i ett rosa ljus. Barnen är friska och välartade, fredagsmyset är perfekt, maken är en gud och frun trippar runt sminkad, botoxad och sååå vältränad i högklackat. Aldrig ett gräl, aldrig sjuka barn, ingen överarbetad make och definitivt ingen deppig fru…….t.om. dom jäkla guldfiskarna lever lyckliga i alla sina dagar! Bullshit!!

    ”When life knocks you down, roll over, and look at the stars”

    Varmaste kramar.

  2. Jag har läst bloggen så länge och aldrig kommenterat, jag är så glad över Maltes tillfrisknande och jag har fortsatt läsa för att även om M mår bra så påverkar den här resan dig/er även efteråt. Allt jag önskar är att du ska få må bra! Fortsätt rida, hästar är terapi (haft häst själv i 18 år), skriv om du orkar, strunta i det dåliga samvetet, du måste faktiskt fokusera på att bli bättre, inte göra sjuttioelva saker varje dag.
    Hejar på och hoppas på en fin morgondag. Kram Anna från Skåne.

  3. Jag läser gärna om ditt mående också!!! Du är ju självklart påverkad av denna helvetesresa ni har gjort!! Att lära sig vara Good Enough är det svåraste som finns och att dessutom tillåta sig att bara vara och köra på sparlåga måste vara jättesvårt men din kropp har ju varit i dödskuggans dal och återvänt vilket gör attt den säkert behöver lång tid för att återhämta sig?!

    Tänker på dig ofta och snart kommer de bra dagarna vara fler än de dåliga!!!

  4. Kikar in för att se hur det är med dig och tycker du är fantastisk som delar med dig av ditt liv precis så som det är med upp och nergångar och dina tankar. Håller med om allt klokt Sussie skriver även om jag inte kan uttrycka det lika bra🙂 Skulle gärna kommentera ofta men har lite svårt för det, utan tycker mer om att prata än att skriva något ut i cyberrymden, det är väl en annan blogg antar jag🙂 Önskar verkligen att du ska få må bra efter allt, livet är verkligen orättvist. Ta det lugnt, ingen gör allt man tänkt, det är okej.
    Vi pratade om kusinträff den 17 maj, hoppas vi kan ses då annars blir det en annan gång! och trevlig valborg, här är det lugnt som du märker🙂 Stor Kram

  5. Jag läser allt du skriver. Oftast börjar jag även skriva en rad tillbaka men det ofta svårt att veta vad man skall skriva. Jag tycker du är fantastisk. Att skriva tror jag (och har även hört från andra) att det är en del I rehabiliteringen! Skriv på du!! Jag laser!! Stor kram Åsa

  6. Underbara du, vi bryr oss precis lika mycket om dig som om Malte. Lika mycket som vi led för allt Malte gick igenom lika mycket lider vi nu för allt du går igenom. Självklart går ni hela familjen igenom allt detta tillsammans. Det känns som klyschan att endel drabbas av allt :o(((
    Önskar av hela mitt hjärta och min själ att ni bara kunde få må bra allihopa och njuta av livet!! Skriv skriv skriv när du orkar, inte för vår skull utan för att det ofta är bra terapi för själen. Fortsätt göra det du orkar för att du ska kunna må så bra som möjligt.
    Kram

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s