Almers hus

Jag känner mig ambivalent till att vara här i det fantastiska stället Almers hus. Huset är ett underbart fint gammalt hus, vackert renoverat och mycket smakfullt inrett samtidigt som det är praktiskt och allt som en barnfamilj kan behöva finns här. Det ligger vid havet, precis vid ett stort spahotell och inte långt ifrån Varbergs centrum. Idag tog jag en promenad runt huset för att utforska området. Det högg till i mig när jag ser skylten på framsidan, precis vid ingången.

Barncancerfonden.

Almers hus är i Barncancerfondens regi och är till för rekreation för familjer med barn som drabbats av cancer. Hur trög kan jag vara att jag fortfarande inte fattar att vi är en familj drabbad av barncancer?

Idag kommer två familjer till som ska bo här i huset med oss. Alla har vi en älskad liten unge som drabbats av cancer. Och älskade syskon som drabbats av att ha cancerskiten i sin närhet. Och alla får vi tillgång till en egen fräsch lägenhet och stora gemensamma utrymmen. Cyklar i olika storlekar står till förfogande, cykelhjälmar, en lekplats och hotellets spapooler får vi nyttja. Bastu och bubbelbad i källaren, ett härligt lekrum och en massa kärleksfulla detaljer.

Vi pratade lite kort om det här idag, jag och en av de andra mammorna, att det är så svårt att vara den som tar emot. Vi bor nämligen här helt utan kostnad. Behöver inte ens ta med oss lakan eller handdukar utan bara maten vi ska äta och våra kläder. Lyx! Vi är vana att ge. Skänka pengar till dem som behöver. Ska jag ta emot? Jag varken svälter eller fryser. Vi klarar väl oss ändå? Utan en veckas rekreation på västkusten?

Innan läggdags har alla familjer sina egna rutiner. Det som sticker ut i dessa familjer är att medicin delas ut med plågsamt smärtsam rutin. Två sprutor fulla med medicin slinker in i munnen hos det lilla barnet som inte ens kan prata rent. Sen in med ett vitt piller och en klunk vatten och sen springa vidare för att retas med syskon och nya vänner.

Maltes kvällsmedicin höll vi på att glömma idag. Precis när han slöt ögonen frågar jag honom om han fått sin kvällsmedicin. Sen hoppar jag upp, hämtar sprutan och fyller den med Neurontin från kylskåpet samt fyller hans vattenflaska med vatten. Han tar sin äckliga medicin utan att knota, hostar till lite när han jobbar för att få bort smaken ur munnen med hjälp av vatten. Sen lägger han sitt lilla huvud på kudden igen och somnar om. Ingen big deal för Malte.

Det är för dessa små tappra barn som varit så sjuka så sjuka så sjuka. Det är för dem och deras syskon som vi ansöker och tackar ja till den här veckan. Vi hade omöjligt kunnat få den här upplevelsen själva. Vi hade aldrig kommit på tanken att hyra en stuga vid havet en vecka i maj bara för att. Nu känns det som en bonusvecka som vi nyttjar som en vecka för barnens skull. Spela fotboll, leka kurragömma, kasta stenar i vattnet, cykla hit och cykla dit, bada, plaska fötterna i havet, spela memory, äta lite för många glassar, samla snäckor, kolla på barnens dans- och sångshower, iaktta barnen när de leker, gunga dem och prata.

Fem vuxna och så många barn att det är problem att räkna in dem eftersom de vägrar vara stilla samtidigt. Ljudnivån är därefter men det absolut härligaste är, att förutom att tre av barnen får mediciner varje dag, så kan man inte urskilja vilka barn som har varit så sjuka så sjuka så sjuka. Inte om man inte tittar riktigt nära, för då ser vi ärren. Men då måste de vara stilla tillräckligt länge och det är de bara när de sover.

Det är för barnens skull men vi vuxna njuter vi också.

Tack så innerligt Barncancerfonden, alla givare och sponsorer. Tack för att vi får den här veckan för mycket lek och bus, äventyr och nya vänner. Tack för tid, reflektion och kvällssamtal över ett glas vin och godisskålar. Vi behöver det här. Det gör vi faktiskt. Och vi är så tacksamma.

Advertisements

9 thoughts on “Almers hus

  1. Låter som om ni har det underbart, jag läser o gråter….. Önskade så att jag kunde kommit o träffat er 😦
    Massor med kramar till er!!

  2. Oj, vad underbart att höra att pengarna man skänker kan gå till denna typen av aktiviteter. Blir rörd! Ha det så jättebra.

  3. Visst är det ett helt underbart ställe att vara på.
    Njut så mycket det bara går.
    Många kramar till er

  4. Nu gråter jag! Underbart du skriver och beskriver Helena, jag blir alldeles tagen! Jag är månadsgivare nu och kommer vara för evigt för att just ni och alla som har det som ni ska få detta, det är det minsta vi kan göra…. NJUT!! Tänker på er varje dag! Kramar

  5. Låter jättehärligt! Som vanligt beskriver du allt så bra, detaljerat & fint så det känns som man är där & upplever allt med er. Fick tårar i ögonen, så orättvist med dessa små oskyldiga barn.. Hoppas ni kan njuta & får en härlig vecka hela familjen, kram Lisa

  6. Förstår verkligen känslan.Varför ska Jag/vi va dem som får… MEN ni är alla värda de. Njut!!
    Hälsa de andra 🙂

  7. Hej Helena, varit borta från mail ett tag men blev glad när jag läser om er resa! Ni är SÅ värda detta hela famljen och jag gjädjs verkligen med er! Kram Åsa

  8. Låter som ett underbart ställe vi måste testa, vi blev precis medlemmar, dotter med hjärntumör

    //Johannes

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s