Agnes

Vi försöker hitta en jämn och bra balans för Agnes under Maltes sjukhusperiod. Vara lagom med oss och lagom med aktiviteter och inte vara mer på sjukhuset än hon vill och absolut behöver. Pappa Uffe jobbar tyvärr endel i sommar och då är vi så tacksamma att hon blivit väl omhändertagen och sluppit vara här.

Hon har ju ändå sommarlov så lite aktiviteter är vi så tacksamma för att hon blivit erbjuden att följa med på. Fina grannarna A och P har tagit med henne till både Eskilstuna Zoo och även minigolf och fika. Hos bästa kusinerna finns både kaniner, hundar och hästar att sysselsätta sig med. Förutom de tre kusinerna då och bästa faster och busfarbror. Och hos gudmor E blir hon bortskämd med att få välja det mesta själv, får presenter och en massa gott att äta. Och vi ska inte glömma bort bästa småkusinerna samt bästa moster och morbro, där hon får leka och vara lite som vanligt. Småkusinerna tar då ingen extra hänsyn till att hon har en lillebror på sjukhus, precis vad hon behöver. 

Det är en svår balansgång, för vi vill ju inte att hon ska känna sig utesluten men heller inte att hon ska behöva vara här eftersom hon tycker att det är jobbigt att se Malte sjuk. Vi har haft tur några gånger då Malte haft en bra smärtlindring och haft ett bra humör då hon varit här. Aldrig har det väl varit så ljuvligt att höra lite syskonkäbbel. Men hon tycker Malte är tråkig eftersom han inte orkar ”någonting”.

Jag försöker även undvika att prata så mycket om Malte med andra när hon är med, hon ska inte behöva höra mer än hon vill. När hon frågar så svarar vi. Jag och Uffe kommunicerar endel med sms också när någon av oss är med Agnes för att inte ta fokus från tiden vi är med henne, då försöker vi ha full fokus på Agnes. Och samtidigt ändå att det skall vara lite som vanligt, tvätta, diska, borsta tänderna, inte spela för mycket på iPaden mm mm. Svår balansgång som sagt.

Hon har också uttryckt önskemål (inte till oss) att få vara mer hemma. Vi måste försöka låta henne vara det. Numer sover hon i vår stora säng tillsammans med den som är hemma. Sist vi gick och la oss kved hon att hon ville komma närmare. Så hon kröp ihop som en boll, låg näsa mot näsa med mig och våra fingrar var helt ihoptrasslade. Stackars lite skrutta, hon har det inte lätt hon heller.

2 thoughts on “Agnes

  1. Kan inte föreställa mig den smärta ni alla känner just nu. Vi har tillbringar lite tid på sjukhus då och då men inget kan jämföras med det ni går igenom nu. Skönt att höra att ni får mycket hjälp av nära och kära. Inte lätt för någon av er. Hoppas verkligen ni får svar snart på orsak, så behandling kan påbörjas! Kommer fortsätta följa er kamp och vi tänker på er! Kramisar i massor!

  2. Gråter när jag läser…. Har läst hela bloggen och det skär i hjärtat…. Stackars lilla, lilla Malte och Agnes och Uffe och stackars dig. Blä för konstiga sjukdomar, jag håller tummarna för att de hittar felet och kan hjälpa sötaste Malte… Finns om du vill ta en promenad utan eller med Agnes eller vill ah hjälp med nåt, vad som helst. Tänker på er!! Kramar i massor Åsa Norgren

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s