Nerdragningar igen

Läkarbesök förra veckan för mig. Min ökade ångest beror antagligen på min favoritmedicin Voxra tillsammans med Venlafaxinet (som jag tidigare nämnt). De kan förstärka varandra, men det är som vanligt när det gäller dessa mediciner, är olika för alla. Voxran är den enda medicin som jag snabbt fått positiva effekter av, jag blev markant piggare när jag började äta den och när jag har ökat dosen. Nu tas den bort och jag är bedövande trött. Jag halverade dosen i fredags, dagen efter läkarbesöket och efter telefonsamtal med läkaren igår tisdag, så tyckte han att jag skulle ta bort den helt med början idag. Men eftersom jag blivit så otroligt mycket tröttare så väntar jag tills imorgon att ta bort den helt. Onsdag = riddag och de är heliga för mig. Jag vill inte vara tröttare än jag behöver. Jag får ta påskledigheten till att vara tröttzombie.

Sen är tanken att jag ska höja Venlafaxinet (igen) och då ska ångesten och tröttheten vara som bortblåst. Så bestämmer vi tycker jag.

 

Misslyckande eller utmaning?

Oklart varför men jag mår sämre igen. Så pass att jag ringde min läkare och han vill att jag kommer på ett tidigare besök än planerat.

Är jag knäpp som känner en motvilja att berätta för läkaren att jag mår sämre? Jag tänker att han kanske känner sig misslyckad eftersom han inte får rätsida på mig. Jag försöker tänka att han ser mig som en utmaning istället, men det går sådär.

Tack fina A!

En vän berättade att hon drabbades av lite dåligt samvete när hon skänkte pengar direkt till barncancerfonden istället för genom Maltes kamp. Men sen kom hon på varför hon inte ens tänkte på Maltes insamling längre. För att hon ser Malte som frisk. Hon ser Malte som frisk.

Vet inte om det finns än bättre sak att säga till mig. Tack fina A!

De fyra musketörerna

Malte går från klarhet till klarhet. Han är underbart trygg på förskolan nu, mycket tack vare 3 riktigt fina kompisar. Inga problem att lämna honom på morgonen inte.  De klättrar, spelar fotboll, jagar varandra, leker kurragömma, bygger och gräver. Jag vet inte om Malte känner av att han inte har riktigt samma rörlighet eller snabbhet som sina jämnåriga. Jag hoppas inte det. Vännerna ses även på natten. För när föräldrarna somnat så flyger de ut genom fönstret och är superhjältar och jagar skurkar. Men de hinner hem igen till morgonen så att vi föräldrar inte ska bli oroliga för att de inte ligger i sina sängar. Känns tryggt.

Mysfredag

IMG_0322

Idag gjorde jag nog allt rätt. Lyckades följa mina morgon- och förmiddagsrutiner. Åkte iväg till stallet tidigare än jag behövde, snackade med hästarna i hagen, matade mina två favvohästar med morötter och tittade på en annan privatlektion. Tog god tid på mig att fixa *min* häst i det tysta,  lugna och nästan helt tomma stallet. Lektionen tillsammans med en vän gick hur bra som helst. Finaste, finaste Hortensia och jag jobbade på duktigt tillsammans. Bästa början på vilken helg som helst. Hejja mig!

 

 

En ny remiss?

IMG_0289

Allt väl med Malte. Dock funderade läkaren N om han skulle behöva skriva en remiss till en frisör. Tyckte tydligen att Malte var lite långhårig.

Bilden är från i måndags då han behövdes emlas inför nålsättning och magnetröntgen. Min fina unge!